En krigares hjärta, Niklas tankar:

Tillägg i början av sommaren 2011: Mitt förra bokförlag, Rabén & Sjögren, ville inte trycka om En krigares hjärta, men jag fick en hel del mejl från läsare som ville ha tag i boken, så till slut ordnade jag så att den kan köpas av Podium, Författarcentrums förlag. Himla kul att min allra första bok fortfarande blir både köpt och läst!


Sayn En krigares hjärta föddes ur många års längtan att skriva något eget. Jag hade läst Sagan om ringen, Trollkarlen från Övärlden och Krönikorna om Thomas Convenant och huvudet bubblade av idéer. Till sist satte jag mig ner och försökte göra någonting av dem.

Det blev en lång färd.

Skrivandet tog tre eller fyra år, och eftersom jag knappt hade någon vana försökte jag göra varje mening till en hel uppsats. På senare år har jag lärt mig att ju kortare och precisare man kan beskriva något desto bättre, men det hade jag ingen aning om då. När jag var färdig svämmade manuset över alla bräddar i tolvhundra sidor.

Manus av den storleken ses inte med blida ögon på förlagen, allra minst från en debutant, men det hade jag inte heller någon aning om.

En redaktör - Stella Hathorn på Raben & Sjögren - hörde av sig.
- Det finns något i allt det här, sade hon. Någonstans. Skär ner och återkom.

Jag försökte en gång själv, och sedan en gång till, men att skära i sin egen text är svårt och så småningom började jag förlora hoppet. I pauser mellan allt skärande skrev jag i stället färdigt Under Guds himmel, som blev min debutroman.

Men Stella vägrade ge upp. Hon tog själv över kniven, och då blev det plötsligt enkelt. Åttahundra sidor åkte i papperskorgen, de fyrahundra som blev kvar är förhoppningsvis de allra bästa.

En krigares hjärta var min första dröm och samtidigt min läroväg. Var snäll mot den.

Människor som hjälpte mig att skriva: Stella Hathorn, min första outtröttliga redaktör. Marianne Wijkmark, granne till mina föräldrar, som läste igenom de första försöken och gav mig en massa knuffar i rätt riktning.

Niklas tycker: Skrivandet var så lång och utdraget att jag knappt kommer ihåg någonting. Dock fick storyn verkligen tid att mogna. Den är jag mycket nöjd med.