Till världens ände, Niklas tankar:
Nej, jag plankade inte kung Darius knivvagnar från biofilmen Gladiator och jag hittade inte på att Janus och hans agrianer fick uppdraget att "oskadliggöra" dem. Alla källor
är entydiga på den punkten, det gick verkligen till som jag beskriver det. Men det är ju inget jag beklagar mig över. *flinar* Faktiskt var det en av anledningarna till
att Janus fick bli just agrian. Rättelse 1: I listan med verkliga personer missade jag Alexanders älskarinna Barsine. Hon var gift och hade barn med en död rhodesisk general som hette Memnon, och hon var väldigt verklig och väldigt levande. Rättelse 2: I boken bollar Janus och Kaleb med en guldtalent. Det var kanske inte så fiffigt. I texterna jag läste inför trean hittade jag uppgifter på att en guldtalent vägde omkring 25 kilo. Dedikation: Ingen alls den här gången. Musik som hjälpte mig att skriva: Sky, Sonic - varje gång jag hör den måste jag läsa stycket där Janus bär Kaleb från bakhållet i Den persiska portens pass, och varje gång blir jag alldeles tårögd. Det gäller fortfarande, trots att vi nu pratar tre, fyra hundra gånger. Varför? Det är ju inte ens speciellt sorgligt!; You, Ofra Haza; I turn to you, Mel C Människor som hjälpte mig att skriva: Min redaktör Malin Bergman hjälpte mig som alltid med det språkliga och med justeringar av handlingen. Likadant med min kompis Tobias Landström. Niklas tycker: Jag tycker verkligen om Till världens ände, faktiskt rankar jag den som en av mina allra bästa böcker. Om du som läsare inte tycker om den är det mig du ska skrika och svära åt. Hör av dig! |