Jag hade bestämt redan från början att den tredje boken om Turk & Ayla skulle utspela sig på ABC – Alvik Basket Camp, som hålls i Västervik varje sommar. Jag har själv varit på basketläger,
men det var länge sedan och sommaren 2009 åkte jag med på ABC. Det var en fantastisk upplevelse. Som att flyttas tillbaka till min egen ungdom, med fördelen att jag inte behövde slita livet ur mig på
basketplanen och vakna med kroppen söndertrasad av träningsvärk.
Skrivandet gick lätt, men jag var inte helt säker på om storyn höll. Egentligen handlar inte boken om så mycket, även om det finns mängder med scener som jag är väldigt glad över att ha
skrivit.
De tre böckerna om Turk & Ayla har varit en övning för mig att skriva utan att en tydlig fantasyquest att lösa eller ett avlägset krig att utkämpa. I den sortens böcker har jag alltid en handling som
drar hela boken framåt utan att jag behöver göra så mycket. Så har det inte varit i böckerna om Turk och Ayla. Bitvis har det känts egendomligt, bitvis alldeles fantastiskt att bara få dela Turk och Aylas
dagar på basketlägret.
Boken var klar hösten 2009, men det dröjde länge innan jag kände mig tillräckligt säker på vad jag hade för att skicka texten till förlaget.
Jag tror inte det kommer att bli fler böcker om Turk & Ayla, däremot kommer jag att skriva mer om Turk. Första boken i en ny serie är redan klar. Förhoppningsvis blir den utgiven sommaren
2012.
Det blev en velande fram och tillbaka med omslaget till Sista skottet. Här kan ni se några varianter.
Men jag är väldigt nöjd med omslaget vi valde. Dessutom är det ännu bättre irl, av någon anledning. Färgerna lever på ett annat sätt när man håller boken i handen.
(Klicka för större, läsbar)
Omslag: Angela Monroe, som har gjort omslagen till Ingen rädsla och Turk & Ayla, gjorde det här omslaget också. Jag är mycket nöjd, precis som vanligt.
Dedikation: Till minne av min älskade pappa. Pappa hade varit sjuk länge och i början av 2011 somnade han in. Det var ingen överraskning, ändå var det hemskt att förlora honom. Han har ju alltid funnits.
Johanna och farfar, sommaren 2008.
Tack för läsning och kloka åsikter: Jakob (Törneke), Malin (Hanno), Tobbe (Landström) och Lina Forss.
Musik som hjälpte mig att skriva:
Delerium - Silence (Niels Van Gogh & Thomas Gold Remix)
Jag tyckte: Bitvis osäker på om det höll, men blev övertygad av läsare och till slut av mitt förlag, B. Wahlströms.
Nu tycker jag: Några kapitel är jag enormt glad över att ha skrivit. Inte för att det händer något enormt spännande, snarare för att texten får liv, åtminstone i mitt huvud. Lustigt nog är det oftast scener när Becka är med. Tror att jag gillar henne väldigt mycket.
Status: 200 sidor. Utkom sommaren 2011.