Jor & Ka, Niklas tankar:

Djingis Khan och hans mongoler har fascinerat mig ända sedan jag i femte klass råkade få tag i en bok om deras härjningar. Hur kunde ett enkelt stäppfolk, med en armé som aldrig var större än ett par hundratusen man, lägga under sig nästan hela den kända världen?

Svaret, om det nu finns något, låg i stäpplivets hårdhet, parat med fanatisk disciplin och enastående ledare.

Mot slutet av Djingis Khans liv utförde hans två bästa generaler en kavalleriräd vars like aldrig skådats. Med tjugotusen man gav de sig av rakt ut i ingenstans, och under de två följande åren red de mer än åttahundra mil och segrade i tolv stora slag, samtliga mot numerärt överlägsna fiender. De återvände nedlastade med byte.

Med den räden i tankarna föddes de första tankarna på Jor & Ka. Men jag ville mer än att bara beskriva något historiskt häpnadsväckande. Jag ville berätta om den speciella vänskapen mellan två bröder, om kärlek, hat och ondska. Och jag ville göra det spännande, så att andra skulle vilja läsa.

Om jag lyckades kan bara du avgöra.

P.S. Kapitel 30 kan med fördel läsas som det skrevs, med E-Types Free like a flying demon dundrande på högsta volym. D.S.

Dedikation: Till Jens (min bror).

Musik som hjälpte mig att skriva: Free like a flying demon, E-type; If you don't want me, okänd; Killing me softly, Fugees

Niklas tycker: Det här är den bok som ligger mig allra närmast om hjärtat. Jag fick sagt allt jag ville precis som jag ville säga det. När jag var klar dröjde det flera månader innan jag kunde skriva något nytt. Det har aldrig hänt förut.