Häxmästarens skugga, Niklas tankar:

När LL-förlaget (LättLästa böckers förlag) hörde av sig och undrade om jag ville skriva en fortsättning på Draksvärdetär hade jag redan en ungefärlig idé färdig i huvudet. Tydligen hade Draksvärdet sålt väldigt bra för att vara en LL-bok och nu var LL-förlaget nyfikna på om jag kunde skriva mer om riddare Roland och vapendragare Simon. Det var precis det min idé gick ut på.

Men den här gången ville jag blanda in prinsessan Maia och hennes kammarjungfru Helena mer i historien. Jag ville inte att de bara skulle råka ut för något som Roland och Simon fick rädda dem ifrån, utan att de själva skulle bli se till att de faktiskt kunde bli räddade. Eller att det skulle sluta med att det blev de som räddade Roland och Simon. Inte tvärtom.

Skrivandet gick mycket lättare än det gjorde med Draksvärdet, ändå tog det lång tid att få ordning på språket. Det är hela tjusningen med LL-formatet. Jag är glad över slutresultatet. Det blev som jag ville. Om det inte fungerar är beror det på att min idé inte var tillräckligt bra.

Musik som hjälpte mig att skriva: Ingen alls den här gången.

Jag tycker: Kul och utvecklande, inte minst att försöka skapa känslor och stämningar med mycket färre ord än jag brukar, att använda just de rätta orden och inga andra. Det blir väldigt effektivt om man lyckas.