Den här boken gick lite trögare än Skogsflickan, men konstigt vore det nog annars. Jag hade lite tidspress när skrivandet började - ungefär en månad tills min förläggare behövde ha texten - och för min del handlade det om att sätta mig ner tre-fyra timmar om dagen och bara skriva. Därför hade det första utkastet massor av action och inte så mycket annat. Sånt blir rätt tråkigt att läsa. En berättelse behöver variation för att bli levande och spännande. Annars blir det bara högar med tokaction staplade på varandra.
Lite försiktiga förslag från min förläggare gjorde mig medveten om vad som saknades, sedan föll de sista bitarna på plats. Jag behövde inte göra några stora förändringar, men skillnaden blev dramatisk. Skön upplevelse!
Omslag och illustrationer:
Johan Egerkrans bilder passar suveränt till Legenden om Tann och jag blir lika glad varje gång nya skisser eller bilder från honom dyker upp i mejlen.
Jag tyckte:
Aningen mer jobb än Skogsflickan, men därför också roligare att få ordning på.
Nu tycker jag:
Fortfarande glad. Får se vad jag tycker när de första recensionerna dyker upp.